E-post/MSN/Jabber: stefan@gorling.se
Mobil: 070-815 38 26
e-förvaltning vs. Förordning 2003:234 (0-1)
Blogg | Uppdaterad: 2009-06-22
Det talas om e-förvaltning. Den svenska regeringen anordnar en speciell konferens där bästa lands e-förvaltning ska få pris under EU-ordförandeskapet. Odell har tillsatt styrgrupper, pyntat ut nästan 10 miljoner i utredningspengar till välbetalda konsulter (Accenture, Gartner) för att ge råd om hur Sverige kan ta ett nästa steg mot en bättre e-förvaltning och arbeta för e-demokrati!
Jag ska bjuda på ett tips helt gratis. Dels eftersom det är så banalt uppenbart. Dels eftersom det inte kommer att stå i någon av de rapporter som produceras för alla dessa miljoner.
Ett enkelt steg att göra det lättare för medborgaren är en liten, liten lagändring, med stor, stor effekt. Slå upp förordning 2003:234 (Förordning om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.).
Scrolla ner till paragraf 9-10, “Hur handlingar tillhandahålls”:
“9 § En handling som skall tillhandahållas bör skickas med post, om inte något annat har begärts. Om mottagaren skall betala en avgift för handlingen, bör avgiften tas ut genom postförskott, om det inte är lämpligare att det sker på något annat sätt.
10 § Om det är lämpligt får en handling skickas med telefax eller elektronisk post eller på annat sätt tillhandahållas i elektronisk form.”
Växla begreppen “post” och “elektronisk post”. Tada!
Den 4:e juni tog regeringen ett intressant beslut om att ge PTS i uppdrag att utreda nätverksneutralitet. Eftersom jag var intresserad av vad som hände, men inte kunde hitta protokollet på nätet kontaktade jag registrator.
Min begäran att få ut regeringsprotokollet elektroniskt avslogs, med hänvisning till dessa två paragrafer och motiveringen:
“Frågan om lämpligheten av att expediera handlingar via e-post avgörs från fall till fall. När det gäller protokollen från regeringssammanträdena brukar dessa vanligtvis inte skickas via e-post. “
För att få reda på vilka beslut regeringen tar måste jag således antingen bege mig till huvudstaden och knacka på arkivets port, alternativt begära att få protokollet postat eller faxat mot en avgift.
Observera här att det är samma paragraf som reglerar möjligheten att få protokollet faxat som att få det elektroniskt. Uppenbarligen skiljer sig bedömningen trots detta eftersom jag erbjudits att få det faxat, men inte per e-post.
Ärendeförteckningen kan jag få per e-post i förväg varje vecka, men vad de beslutar ska jag visst inte få se.