E-post/MSN/Jabber: stefan@gorling.se
Mobil: 070-815 38 26
E-böcker, iBookstore, DRM och Barabasi
Blogg | Uppdaterad: 2010-05-25
Har eBoken någon framtid?
Efter att under helgen ha läst en bok på paddan från början till slut kan det vara på plats med några korta funderingar kring huruvida eboken har en framtid.
Till att börja med konstaterar jag att iBookstore har konstruerats helt rätt. För en tid sedan fick jag tips av Nicklas L om Barabasis nya bok Bursts. I fredags, vid 10-tiden på kvällen fick jag ett lässug och hittade denna bok i min läslista.
Efter några klick i iBookstore hittade jag den, men istället för en köpnapp finns en knapp för Sample. Jag får en bok i min bokhylla som innehåller ca 10% av boken, d.v.s. 30 av 300 sidor och kan börja läsa direkt, utan att betala en krona. När jag läst till sida 30 är jag inne i boken och betalar glatt omkring $10 dollar med en knapptryckning för att få fortsätta läsa. De har således lyckats sänka instegströskeln genom att jag faktiskt kan pröva böcker hur som helst och lägga dem åt sidan om de inte ä bra. Detta i jämförelse med många videotjänsters affärsmodell som tvingar mig se reklam innan jag får se om det överhuvudtaget det är något jag vill titta vidare på.
Apples bokläsningsapp verkade till en början lite fånig, att bladet skulle animera vid varje sidbyte och att jag faktiskt var tvungen att göra en swipe, och inte bara trycka på ena sidan. Men efter en stund känns det dels naturligt, och som att jag faktiskt bläddrar i en bok. Dessa små löjliga saker gör det trevligare att läsa avslappnat än att snabbt skumma pdf:er som i GoodReader.
iPad är inte en läsplatta. Men visst går det alldeles utmärkt att läsa på den. Bokmalar kanske kan hävda att den i mina ögon vidriga eInk-teknologin är mildare mot ögonen vid långa läspass, men vem har läspass längre än någon/ett par timmar?
Däremot undrar jag vad som händer när jag har läst 10 epub-böcker. De är text. Utgivaren kan bestämma lite fonter och en del andra önskemål (jag ska snart labba mer med det, så jag återkommer med detaljer). Men man har inte alls samma möjligheter till typografi som i en tryckt bok. Fördelen är att jag kan vrida på paddan och få ett dubbeluppslag i en annan storlek, eller läsa den på min iPhone med lämplig textstorlek.
Nackdelen är att det inte ger samma typografiska upplevelse. Vertigo berättade häromdagen att de inte planerar ge ut fler ePub-böcker, med en fullt relevant invändning:
“Bokformgivning handlar om musikalitet, om rytm. När du formger en bok, som skall läsas i en tidsdimension, förvandlar du något rumsligt till en komplex melodi: du mäter millimetrar, du testar olika relationer mellan marginalerna, du rör dig fram mot ett visst uttryck hos satsytor och sidhuvuden, hos relationen mellan typsnitt, storlek och radmellanrum, du använder gyllene snittet och mikroskopiska förskjutningar, du kanske glesar mellan två bokstäver i ett ord i en rubrik, prövar att lägga in en hårfin linje någonstans.“
Urvalet på böcker lämnar lite att önska fortfarande. Nya böcker i USA verkar generellt komma ut även i digital form tack vare Kindles succé. Sist jag talade med min kontaktperson på Studentlitteratur och frågade om det var status att han hade sett någon ny policy på intranätet men inte tittat på den ännu. Svenska böcker och äldre böcker i allmänhet dröjer. När jag läst färdigt Bursts ville jag köpa Barabasis förra bok Linked, men den fanns inte.
Bokbranschen verkar inte heller ha stabiliserat sig i prisbilden. Om jag köper en digital produkt som inte trycks och distribueras, och som jag inte heller äger, kan låna ut och inte är beständig, förefaller det orimligt att betala mer än för att få en hardcover-bok skickad till mig. Men många böcker kostar runt $10, vilket är att jämföra med en pocketbok vilket känns mer rimligt.
Jag tror det kan bli ett fullt naturligt alternativ till tryckta böcker och möjligheten att direkt börja läsa en bok när jag hör om den hemma i soffan och köpa den när jag fått en känsla för om den är bra gör att jag kommer att återvända. Men det finns en hel del frågor kvar att lösa innan det blir en bred konkurrent till tryckta böcker. (Men taken slog mig att när Lisa nu leker med paddan är det som när jag lekte med en programmerbar miniräknare när jag var liten. Jäklar vad konceptet kommer att hinna evolvera tills hon växer upp.)
Men vad är det jag köpt?
Men vad är det jag egentligen betalar för? Frågan om ebokens ontologiska status är långt ifrån irrelevant.
Jag har aldrig riktigt brytt mig om musik-DRM-debatten. Det beror antagligen på att musik är en rätt liten del av mitt liv. Jag äger en del cd-skivor, men lyssnar mest på radio för bakgrundsljudet. Dessutom har jag redan nu i mitt liv gått igenom 3 musikformatsgenerationer, jag har haft någon LP och en del kasetter, tiden då min musiksmak formades var det CD-skivor som gällde (finns det något begrepp för det väl kända faktumet att all musiksmak stagnerar efter typ 25 för att bytas mot nostalgi?). Och nu använder jag mest Spotify. Jag betraktar således inte musikets medium som statiskt.
Boken är däremot för mig både central, och statisk. Jag har böcker som är över 200 år gamla, och de böcker jag köper nya produceras i samma format. Jag lånar ut böcker, jag sparar (bra) böcker för framtiden. Jag vill äga böcker, inte hyra dem.
Och om jag nu ska hyra böcker, då vill jag inte att uthyrningen marknadsförs som att jag köper boken. (Implicerar köp överföring av äganderätt eller är det bara min tolkning?)
(Faktum är att jag hyr en del böcker också, via bibliotek, och det kommer att bli fantastiskt intressant att se vad som händer när eLib antingen släpper en iPad-app, eller som de försöker nu, förespråka övergång till vattenmärkta filer. Kommer bokbranschen acceptera att samma ersättningsmodell gäller för bibliotekslån av eböcker som de får för fysiska böcker? Det blir “är spotify en cd eller en radio”, all over again.)
Även om Kindle nu börjat tillåta förlag att sälj böcker utan DRM, löser det inte frågan att jag faktiskt inte äger boken. Jag vet fortfarande inte hur många gånger jag får ladda ner boken, eller om jag får kopiera den till någon annan plattform. Och även om jag skulle kunna knäcka kopieringsskyddet, får jag sannolikt inte. Hur §52 i upphovsrättslagen ska tillämpas är otydligt på flera punkter (Är eboken ett datorprogram är den inte tillämplig, och är det en bok får jag bara gå runt kopieringsskydd för att kunna se verket, inte för att kunna låna ut det, eller ta en säkerhetkopia, etc.).
I iBookstore får jag ha boken på 5 samtidiga enheter. Och när jag pensionerar en enhet kan jag avlänka den. Det borde ju i teorin innebära att jag kan låna ut 3-4 exemplar till vänner? Eller låta mig och min fru ha varsitt ex av boken på varsin enhet. Men det verkar bekvämt nog saknas tekniska implementationer som tillåter mig att låna ut böcker.
Dessutom är de böcker jag köpt nu köpta med ett amerikanskt iTunes-konto. Kan jag ta med dem om jag flyttar till Sverige? Jag kan inte heller sälja böckerna (eller apparna, eller musik) vidare till en vän, eller ens om jag skulle sälja min padda. För de är låsta till mitt iTunes-konto.
En liten positiv faktor i mörkret är att det åtminstone finns viss mångfald. Jag kan välja att köpa en bok i Kindles affär, eller i iBookstore och det finns möjlighet att öppna nya affärer för andra, vilket talar för konkurrens, men även för ökad fragmentering.
Behövs reglering?
En tänkvärd fråga är om det räcker med konkurrens för att balansera denna situation eller om man bör överväga någon form av konsumentskyddsinriktad reglering, det kan handla om:
- Att förtydliga att jag inte köper dessa saker, utan hyr dem. Men det är en kortsiktig lösning eftersom vi ser en bred omvandling från produkter till tjänster, både för film, musik, “applikationer”, böcker, allt möjligt. Vilket innebär att vi sannolikt måste fråga oss bredare – när antar vi att ett köp innebär en äganderätt? Uppphovsrätten talar t.ex. om verk. Vad är det?
- Behövs det allmänt konsumentskydd som tvingar fram en form av äganderätt till t.ex. böcker? Som tvingar fram möjligheten för mig att sälja och låna ut böcker, att överföra dem mellan olika personer och olika plattformar? Att säkra tillgången till boken även om den jag köpt den av försvinner från marknaden? Både Amazon och Apple är stabila företag, men ingen av dem fanns för 200 år sedan.
- Bör det finnas en skyldighet att låta andra implementera DRM? Apple låter inte mig bygga en enhet som kan visa deras böcker. (Hur öppet själva ePub-formatet än må vara). Inte Amazon heller. Hur ska vi resonera kring konkurrensrättsliga begrepp inom dessa områden. Fungerar nuvarande SMP-resonemangs-modeller.
Jag har inte tänkt färdigt. Men frågan bör diskuteras.
Barabasi – Bursts: The hidden Pattern Behind Everything We Do
Och till slut. Något om boken.
Boken liknar Talebs “The Black Swan” både i stil och innehåll. I stil genom att man ibland får känslan av att förläggaren varit på semester. Den är lite spretig och den hade kunnat rensas upp en hel del. Till innehåll genom att Barabasi liksom Taleb kritiserar våra antaganden om fördelningar. Medan Taleb kritiserar antagandet om normalfördelning visar Barabasi på hur vårt antagande om Poissonfördelning oftast är felaktigt. (Eller ja, det är ju nästan samma sak, för stora mängder, men ändå inte.)
Många möster i naturen (och speciellt människans beteende som är huvudtemat för boken) är inte poissonfördelade, utan mer burst-liknande. I stället sker saker i “bursts”, och “Power Law-distribution” är ofta en bättre modelleringsmodell om vi ska förutspå sociala beteenden.
(Denna blogg är ett bra exempel, ofta går det över en månad mellan inlägg, men detta är tredje inlägget på under 24-timmar. Sannolikheten för detta med en Poisson-fördelning är riktigt osannolik, men från ett “burst”-perspektiv fullt rimlig).
För att parafrasera en recension jag fått, efter den första tredjedelen var jag beredd att utse den till årets bästa bok. Den är trevlig att läsa, full av roliga exempel och anekdoter (t.ex. Where is George) men kommer inte riktigt lika långt som jag hade hoppats. Men det var precis vad jag var ut efter som avkoppling.
Slutsats
Jag har redan laddat ner ett par nya böcker till paddan. Men….
(Och om den förskräckliga formateringen av denna text beror på WordPress 3.0 beta eller att stylesheetet inte anpassats till den, återstår att utreda.)