Trasseltankar – del två

Blogg | Uppdaterad: 2009-03-26

Detta är en fortsättning på föregående bloggpost. Då ska vi se. Idag är jag på gott humör, vilket konstigt nog innebär att mina formuleringar är mer elaka. Men det innebär inte att jag är mindre imponerad av denna del av Skiftespanelen, enbart att jag är på mer humör att provocera.

Trassel, moln, nätverk, brus och lättrörlig juridik

Erik Starck läser in i begreppet trassel att det är ett temporärt tillstånd. Att något som är trassligt är på väg att nysta ut. Erik är när som helst välkommen på besök hem till mig. Här finns en hel del trassel som länge väntat på att redas ut. Men det är en intressant tolkning, kanske behöver vi ett bättre ord, för det finns ju en negativ konnotation i att något är trassligt, komplicerat eller tja.. Nej, låt oss helt enkelt omdefiniera ordet. Trassel är bra. Det är trassel som gör världen intressant. (Eller systemet dess form för att använda Luhmanns begrepp). Länge leve trasslet!

Eriks parallell till programmering är intressant. Jag sympatiserar med den (faktiskt rätt långa)tid jag jobbat just med drift av IT-system. De är ett sannt trassel. Vi har hundratals komponenter som ska samspela (det är rätt fantastiskt att det går att deklarera via nätet om man börjar titta på det trassel av kablar, system och komponenter som gör det möjligt, det räcker att en slutar fungera för att det ska strula). Någon gång kommer min bok i ämnet ut på Studentlitteratur. Den innehåller två kapitel jag är rätt nöjd med som behandlar detta IT-trassel. Även om jag inte kallar det så.

Men sen kommer slutsatsen. Ett agilt manifesto för juridik? Jag är skeptisk. Vad erik säger är att om samhället är dynamiskt, ska lagen också vara dynamisk. Det tycker jag verkar lite läskigt. Som ekonom tycker jag om förutsägbarhet, när jag investerar och tar beslut vill jag veta vad som gäller. Agil översätts till Svenska som lättrörlig (eller lättviktig). Och ett lättrörligt lagsystem gör att det blir mycket utrymme för tolkning. Tolkning är ett annat namn för otydlighet och godtycklighet. Två saker som inte är riktigt bra epitet på juridiska system, kalla mig tråkig, men jag föredrar rättssäkerhet och förutsägbarhet.

Men frågan är relevant. Och det finns ju en tydlig paradox mellan en lättrörlig värld och en trögrörlig juridik. Men. Kanske är det så att denna paradox egentligen ligger hos observatören, ty systemet faktiska operationer fortgår ju utan hänsyn till att vi anser dem vara paradoxala.  (återigen ett Luhmannstick). Måste samhällskoden skrivas om eftersom den är skriven i en annan tid? Tja, all samhällskod har alltid varit skriven i en annan tid och behövts skriva om. Men ändå funkar det.

Ang. Trassel: Medveten om ansvar

Alexander Funcke säger först att en punkt och en linje inte säger någonting, utan att sättas i sitt sammanhang. Det börjar bra. Sedan får vi en intressant tanke om ett utom-individuellt medvetande. Och det blir riktigt spännande.

Men. Sen faller han tillbaka på dåtiden. På traditionen, och faktiskt, på den enskilda punkt vi kan greppa. Han säger klamrar sig fast med intentionen som princip.

Men, var det inte så, att en punkt inte säger någonting utan att sättas i sitt sammanhang? Ändå skulle bara TPB vara ansvarig för en punkt, och inte för ett sammanhang.

Om vi accepterar tanken om ett trasselsamhälle, funkar verkligen intentionen som rättslig princip att bringa ordning i samället? Isåfall kan jag ju aldrig straffa myrorna som rubbar mina cirklar, eftersom de inte har någon intention utan endast enkla regler. Njae. Jag fortsätter nog att kollektivt bestraffa dem, intention eller ej.

Ang Trassel, eller systemdynamik?

Anna Lundbergh tar sin utgångspunkt ifrån företagsekonomin. Mer specifikt kring tankar om management och governance. Det finns en hel del intressant i resonemanget. Hon framför målbilder och avtal som möjliga styrmodeller, med argumentet att det faktiskt finns verksamheter som bedrivs i kluster och värdeskapande nätverk, med reglerande avtal som fungerar.

Visst finns det kluster, partnerskap och värdeskapande nätverk som är så konkreta att det finns avtal som reglerar dessa frågor. Men tittar jag på forskningsströmmarna inom denna del av världen är min uppfattning huvudsakligen att vi anser dessa strukturer vara för stela. Och för låsta. Vi pratar allt mer om öppen innovation där vi söker inspiration och teknologi från hela marknaden, snarare än endast vår interna verksamhet, eller de kluster och nätverk vi deltar i.

Men. Det jag ser som intressant med trasslet är dock just det att det sträcker sig bortom organisationer, eller avtalsstyrda samarbeten mellan organisationer, varför jag tror att detta är en förenkling. De trassel jag tänker på saknar tydlig koppling mellan aktörerna. Och de har inte heller gemensamma målbilder. Blondinbella vill promota sin blog, blondinbellas kommentatorer sina bloggar. Det är heterogena mål. Tittar vi på datorsäkerhetsbranschen, full av både aktörer som vill infektera och ta kontroll över din dator, och de som vill sälja dig skydd mot detta. Virus och anti-virusbranschen. Heterogena mål, osannolikt att de avtalar om något alls. Men fortfarande del av samma trassel.

Det som är fantastiskt med trasslet är ju att vi många deltar i samma system, med heterogena målbilder, och ändå uppstår något. Det är en fundamental skillnad mellan att tänka organisation (gemensam målbild) och tänka trassel (aktörer med heterogena mål). Avtal och målbilder fungerar för ett partnerskap, eller ett kluster där få aktörer har gemensamma mål.

Men trassel är inte så mycket kluster, som ekosystem. Och ekosystem är svåra att styra med avtal, eftersom parterna ständigt förändras, och dess roller är olika, eller alls träffas. Hur skulle Blondinbellas ekosystem regleras via avtal? Eller bloggosfären?

Ang. Trassel: Vi blir bara lite finkornigare…

Joakim Lundblad fick faktiskt tjuvstart. Han har tvingats lyssna på mina ofärdiga tankar ett par gånger, fick texten innan resten av panelen och dessutom var han sist ut. Prestationsångest månne?

Joakim wobblar i lite olika riktningar. En av dem är tanken om ökad granularitet. Att vi måste välja att antingen släppa lite av kontrollen. Eller att reglera på en ökad granularitet. Jag gillar uttrycket “när rättsstaten blir sin egen paradox.”

Men jag förstår nog inte riktigt vad en mer granulär lagstiftning saktiskt skulle innebära. Är det inte snarare tvärt om, att med mer granularitet i världen försöker vi hitta sätt att lagstifta mindre granulärt? Mitt argument var ju just att de fina kornen inte längre är en fungerande regleringsnivå, då kan vi väl inte reglera på ännu finkornigare nivå?

Vi får anledning att återkomma i frågan.

Några avslutande reflektioner

Jag hade tänkt skriva ytterligare inlägg med avslutande reflektioner. Men det får nog bli en slutnot här och nu istället.

När jag skrev texten funderade jag en hel del på om det var begripligt. Och om det är djupt eller bara galet. Skiljelinjen mellan genialitet och galenskap är hårfin och består ofta huvudsakligen av hur brevpappret ser ut. Men jag tryckte upp nya visitkort för att stärka brevpappret och skickade ut frågan som ett test.

Jag har funderat på denna typ av analysmetoder ett tag, förstår vi mer, eller virrar vi bara till det. Får vi det att låta djupt och förnuftigt bara för att det blir krångligt.

Jag är nog inte säker på att den frågan riktigt är besvarad. Men jag vet en hel del mer nu än för ett par veckor sedan. Dels förstod skiftespanelen mer av vad jag tänkte än jag någonsin vågat hoppas. Det förefaller finnas någon form av konsensus att det är ett intressant sätt att betrakta världen, även om implikationerna är problematiska.

Kanske finns det dock något här. Kanske faller allt samman på grund av att vi trots vår fascination för det komplexa, systematiska saknar förmåga att faktiskt hantera och analysera detta. Vi får se, jag har fått en hel del givande input att tänka vidare på i mina fortsatta tankar (som kanske inte främst berör Blondinbella, även om hon fick statuera exempel just idag).

Jag återkommer i ärendet. Men hörrni, det här var riktigt kul. Det får vi göra igen!