Henderson & Clark – Det finns olika typer av innovation

Uncategorized | Uppdaterad: 2009-06-24

En gång ansågs innovation vara något samhällsomstörtande, som skedde mycket sällan och totalt förändrade spelregler. Idag vill alla företag säga att de innoverar, och en uppluckring av begreppet har därför krävts. Idag finns det många olika typer av innovation. Först började vi separera på inkrementell och radikal innovation (i.e. mindre produktutveckling vs. vad begreppet tidigare innebar, volvos nya innovation en ny mugghållare håller sig i den tidigare snarare än den senare). Men företasekonomisk forskning är aldrig komplett innan en fyrfältare kan presenteras. En idag ofta refererad modell ä därför den som lanserades av Henderson & Clark (1990)

Jag tycker om denna modell (att ignorera fyrfältares banalitet lär man sig snabbt om man ska ta sig fram här) eftersom den faktiskt inte bara låser in oss i att en innovation antingen bygger vidare på befintliga produkter (inkrementell) eller innebär något helt nytt (radikalt).

Dikotomin Arkitekturell vs. Modulär anser jag vara mycket intressantare, eftersom den bättre beskriver hur innovation sker i den värld jag lever i, elektronik, datorer, mjukvara. Det är ett erkännande att många produkter faktiskt består av flera olika moduler som är sammanfogade i en arkitektur. Innovation kan därför ske i en viss modul (t.ex. ett mer energisnålt radiochipset), eller i hur vi sammanfogar olika komponenter (iPhone som ett nytt sätt att integrera olika färdiga komponenter, eller att byta en 2 megapixelkamera (modul) mot en 3-megapixelkamera). Visst finns det ofta korsinfluenser mellan dessa, men de kan även ske helt oberoende av varandra.

Att det innebär att vi har ännu fler argument att kalla det mesta för innovationer anser jag väger upp mot erkännandet att innovation kan ske mellan komponenter, genom sammansättning och rekonfigurering, även om alla olika delar på förhand för oss var kända.